I det här materialet har vi berört rasismerna antisvart rasism, antisamisk rasism, antisemitism, antiziganism och antimuslimsk rasism. 

Nu ska vi fokusera på att sammanfatta vad vi lärt oss, ge perspektiv på hur rasism kan yttra sig på skilda men även liknande vis, samt blicka framåt och diskutera hur ni i er organisation eller förening kan arbeta antirasistiskt i praktiken. 

Trots att de föregående kapitlen har behandlat de olika rasismerna för sig bör vi vara medvetna om att rasismer alltid samspelar med varandra och tillåts existera genom övergripande rasistiska strukturer. Rasismerna uttrycker sig olika beroende på grupp och historia och har historiskt haft olika syften men har ändå vissa gemensamma beröringspunkter.

Vissa grupper har stämplats som underlägsna, primitiva och intellektuellt mindervärdig medan andra framställts som hotfulla, aggressiva och farliga. I antisemitismen framställs dessutom judar som överlägsna, en grupp som styr världen från skuggorna. Alla dessa stereotypa konstruktioner av olika rasifierade grupper har däremot en funktion och har historiskt använts för att konstruera den vita västerländska självbilden.

Kolonialismen, som tog fart redan på 1400-talet, väckte frågor om skillnader människor emellan och öppnade också vägar för exploatering av folk och marker.

Den rasism som uppkom i och med kolonialismen hade en verklig funktion, den legitimerade utnyttjandet av “främmande” folk och medförde vinster för västerländska kolonisatörer. Samtidigt fungerade åtskiljandet mellan de koloniserade folken och kolonisatörerna som en form av spegel, där “de andra” tillskrevs egenskaper som “vi:et” inte ville förknippas med. På så sätt konstruerades en vit självbild som överlägsen. Under 1800-talet växer sig nationalistiska idéer starkare och den vetenskapliga rasbiologin får ordentligt fäste.

Under studiecirkelns gång har du stött på exempel på hur makthierarkier sammanflätas och ställer en individ eller grupp under flertalet förtyck beroende på dennes olika tillhörigheter. Vi har till exempel läst och diskuterat hur svarta kvinnor får sämre förutsättningar i vården än vita kvinnor och män, eller hur klassmarkörer såsom arbetslöshet används för att ytterligare förtrycka romer.

Fenomenet när maktstrukturer samverkar och skapar särskilda förtryckande förutsättningar kallas intersektionalitet. Begreppet myntades 1989 i USA av medborgarrättsaktivisten och professorn Kimberlé Crenshaw. Hon använde begreppet för att visa på hur alla erfarenheter en kvinna har påverkas av hennes olika tillhörigheter, att olika aspekter av förtryck marginaliserar kvinnor. Det betyder att orättvisor inte kan avskiljas från varandra, eftersom kvinnor upplever dem intersektionellt.

Det är däremot inte endast kvinnor som upplever dubbla eller multipla förtryck. Det är exempelvis skillnad på vilka förutsättningar en välutbildad svenskfödd, vit man har på arbetsmarknaden jämfört med en icke-vit man med låg utbildningsgrad som är nyanländ i Sverige. Där sammanflätas strukturer kring ras, kön och klass och skapar unika hinder för individen.

Att vilja, förstå och kunna  
Ett antirasistiskt arbete kräver att vi vill, kan och förstår rasism och antirasism. Att vilja betyder att det finns en avsikt och ambition inom organisationen. Vi VILL jobba med antirasism. Att förstå betyder att ha kunskaper om rasism och hur det specifikt tar sig i uttryck i vår organisation. Att kunna handlar om att man har verktyg för att kunna genomföra antirasistiska förändringar. Har ni detta kommer ni komma långt på vägen för att skapa förändring internt.

Ledarskapets betydelse
Ett ledarskap som prioriterar antirasistiskt arbete spelar stor roll. En ledare har möjlighet att med ord och handling visa att något är viktigt. Det kan handla om att tillsätta resurser – till exempel bilda en arbetsgrupp eller besluta att er organisation ska lära sig mer om hur ni kan motverka rasism i er organisation.  

Separatistiska rum
Ibland kan separatism upplevas som något skrämmande, något som hotar gemenskapen i en grupp. Men separatism är ett väldigt bra verktyg för att skapa rum med färre begränsande maktstrukturer. Separatismen som metod kommer från feminismen, där man erkänner att det finns en könshierarki som påverkar maktrelationerna i ett rum där både män och kvinnor befinner sig. Ett kvinnoseparatistiskt rum, det vill säga ett rum utan män, tillåter kvinnor att utforska sina erfarenheter utan den så kallade manliga blicken. Detsamma gäller för icke-vita personer eller minoritetsgrupper som utsätts för rasism. Var därför öppna för förslag om att skapa separatistiska grupper där icke-vita personer får utforska sina erfarenheter utan den vita blicken.  

Snegla över på jämställdhetsarbete
I Sverige är vi rätt bra på jämställdhet. Det betyder inte att vi lever i ett jämställt samhälle, tvärtom. Vi har en lång bit kvar tills vi kan säga att vi är ett jämställt samhälle där alla har samma makt över sitt liv och samhället oavsett kön. Men det vi har inom jämställdheten är många metoder och strategier. Vi är duktigare på att se ojämställdhet och framförallt bättre på att motverka den. Det kan därför vara en bra idé att titta på vad ni har för policys och arbete för att skapa en jämställd organisation för att få inspiration till erat antirasistiska arbete. Har ni en checklista för jämställda möten? Kan ni göra en sån för antirasistiska möten? Eller har ni en utbildning för engagerade medlemmar som inkluderar jämställdhetsperspektiv? Kan ni då inkludera antirasistiska perspektiv? Vi behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt! 

ÖVNING!
Att bekämpa rasism i er organisation.

Mellan träffarna i den här studiecirkeln har du varit en antirasistisk detektiv. Du har gett dig ut i din organisation för att syna rasistiskt språkbruk, hinder och jargong. Du har också tagit fram förslag på förändringar och aktioner för att riva ner era rasistiska hinder. Nu är det dags att redovisa det du kommit fram till!