ANTI
MUSLIMSK
RASISM

Förtryck, hat och diskriminering mot muslimer genom tiden och idag

Vad är antimuslimsk rasism?

Antimuslimsk rasism drabbar personer som på olika sätt blir lästa som muslimer på grund av deras nationalitet, namn, utseende och annat. En person eller grupp behöver inte vara praktiserande, eller ens vara muslim, för att bli utsatt för antimuslimsk rasism.

Den antimuslimska rasismen finns på alla nivåer av samhället. När den utövas av individer kan den ta formen av fördomar och hat. Från samhället kan den ta formen av förtryck som diskriminering, exkludering. och spridning av negativa föreställningar av muslimer som påverkar hur individer föreställer sig muslimer. På statlig nivå kan det ta form av lagar och bestämmelser som hindrar muslimers liv, och som rättfärdigar krigföring. Konsekvensen av antimuslimsk rasism är att personer associerade till islam förtrycks, diskrimineras och exkluderas, vilket i sin tur minskar deras chans till ett värdigt liv – och i vissa fall kostar människor livet. 

En vanlig föreställning om rasism är att det enbart handlar om förtryck som sker baserat på människors hudfärg. Eftersom “muslim” är en religiös identitet som man kan ha oavsett hudfärg, är det därför lätt att tänka att förtryck mot muslimer inte handlar om rasism. Men det finns mer till rasism än så, och det blir särskilt tydligt när vi ser till rasismens historia. I över 500 år har det nämligen funnits åtminstone två typer av rasismer i Europa: den som riktades mot folken i de europeiska kolonierna ute i världen, och den som riktade sig mot några grupper som levde på den europeiska kontinenten, däribland muslimer. Precis som folken i de europeiska kolonierna beskrevs och behandlades muslimer som en lägre stående ras; men istället för att rasismen baserades på hudfärg baserades den på de seder och traditioner de höll. Biologisk rasism, idén att generna vi ärver gör oss lägre eller högre stående rasmässigt, kom flera hundra år efter att rasismen mot muslimer startade. 

Islamofobi eller antimuslimsk rasism? 

Många av oss är bekanta med begreppet “islamofobi”. Det kan användas som en synonym till antimuslimsk rasism, men det finns risk att det strukturella förtrycket och den rasistiska historien bakom förtrycket av muslimer osynliggörs av begreppet “islamofobi”. Antimuslimsk rasism är mycket mer än en individuell “fobi”, eller irrationell rädsla, för islam. Antimuslimsk rasism är systematisk och följer en logik som har en lång historia. Även när det är individer som uttrycker sig rasistiskt har det alltså grund i våra rasistiska strukturer som har existerat länge.

Reflektionsfrågor

  • Vilka kunskaper om antimuslimsk rasism kommer du in med? Finns det något som du tycker fattas i beskrivningen? 

  • Vad tänker du om begreppen antimuslimsk rasism och islamofobi? Vilka fördelar och nackdelar finns det i att använda bregreppet islamofobi eller antimuslimsk rasism? 

HISTORIA

Den antimuslimska rasismen idag har en lång historia som är ännu äldre än vårt moderna samhälle. Nidbilder och stereotyper av muslimer har spridits genom Europa sedan runt 700-talet, och 1492 blev den europeiska rasismen institutionaliserad och systemisk för första gången. Genom mötena mellan muslimer och européer i de koloniala erövringarna fördjupades den systemiska rasismen och fick en biologisk prägel. 

Den historiska antimuslimska rasismen är inrotad i våra system och har präglat det vi kanske ser som “kunskap” om muslimer idag. Men den här “kunskapen” har formats under motsättningar och ojämlika maktförhållanden mellan kristna européer och muslimer, och är därför inte objektiv. 

Reflektionsfråga

  • Kan du känna igen något från historien i vår samtid idag? Finns det något som du tycker fortfarande pågår än idag?  
  • Varför är det viktigt att lära sig om antimuslimsk historia?  
  • Vad kan vi lära oss av historien? Reflektera utifrån dig som individ och utifrån din organisation. 

På den iberiska halvön (nuvarandr Spanien och Portugal) pågick under 700-talet ett treårigt krig där de tidigare ledarna (en folkgrupp som kallades visigoterna) förlorade området till det muslimska riket som brukar kallas Kalifatet. Övertaget gick relativt fort eftersom människorna som levde under visigoterna var missnöjda, och därför fanns ett folkligt stöd för muslimskt styre. Under kalifatet levde folk på iberiska halvön relativt fredligt, även mellan de olika religiösa grupperna. Kristna kunde resa igenom kalifatet på ett säkert sätt, och kristna och muslimer gifte sig med varandra. Men det dröjde inte länge förrän det kristna Europa gjorde en ansats att “återerövra” iberiska halvön. 

På den här tiden började katolska ledare anse att islam var en lära som stred mot kristendomen, och att profeten Muhammed var en Gudssvikare. I en berättelse från 850 beskrevs Muhammed som “mörkrets son”, som fått uppenbarelser från djävulen och predikade att hans följare skulle ta till vapen och mörda varje motståndare till islam. I berättelsen skildras araberna som “oförnuftiga djur”. Dessutom finns berättelser som beskriver Muhammed och muslimer som polygama och promiskuösa, vilket sades stå i kontrast till de kristna värderingarna kring sexuell avhållsamhet. 

Åren 1095–1271 utfördes åtta militära invasioner beordrade av påven för att “återerövra” den Iberiska halvön samt de områden i Västasien som omnämns i Bibeln (det Heliga landet), från muslimerna. Målet med “korstågen”, som de ofta kallas, var att dessa områden skulle bli katolska: det Heliga landet för att det ansågs tillhöra de kristna, och Iberiska halvön för att “bevara kyrkans enhet”. Muslimerna (samt andra icke-katolska religiösa grupper som bodde på Iberiska halvön) ansågs vara Guds fiender, och kampen mot dem blev en förenande kamp mot ondskan som skulle fördrivas. En parallell kan dras mellan detta och dagens relationer mellan väst och den muslimska världen. Kriget mot terrorism skulle kunna ses som ett slags “korståg”, där enhet skapas (snarare än att “bevaras”, som en inflytelserik rådgivare till påven hävdade) genom formandet av en gemensam fiende, vilket Gardell påpekat i sin bok Islamofobi. 

Det finns berättelser från den här tiden som beskriver profeten Muhammed som en man med epilepsi som låtsades få uppenbarelser från Gud, men som i själva verket hade fått islams lära från en munk som talade med djävulen och ville underminera kristendomen med Muhammeds hjälp. Det fanns också berättelser från den här tiden där Muhammed och muslimer generellt avbildades som hundar och grisar, i syfte att vanära islam.

Efter över 700 år fullbordades till slut den kristna erövringen av den iberiska halvön år 1492. Efter sitt övertag fattade det kristna kungadömet snabbt beslut om att utvisa alla judar, och tio år senare var det dags för muslimerna. Metoderna man använde för att erövra Iberiska halvön och skapa ett kristet kungadöme användes senare i kolonial exploatering runt om i världen, inte minst på amerikanska kontinenten. Det nya kungadömet på Iberiska halvön blev den första rasstaten, där muslimer och judar ansågs vara lägre stående raser på grund av att de hade andra seder än de kristna. De muslimer och judar som var kvar i kungadömet utsattes för tvångskonvertering, men det räckte inte för att de skulle få samma ställning som de andra kristna. Det kan förklaras av konceptet limpieza de sangre (på svenska “renhet av blod”) som tillämpades för att skilja mellan kristna baserat på hur långt bak de hade förfäder som var kristna. 

Samtidigt stred det kristna kungadömet som nu kontrollerade den iberiska halvön mot det Ottomanska riket, som styrdes av de muslimska osmanerna. Ottomanerna hade som mål att etablera ett nytt romerskt rike och hade ambitionen att erövra stora delar av Europa. Eftersom det fanns religiös frihet i Ottomanska riket så slöt sig många av de ortodoxa kristna till dem istället för den katolska kyrkan som styrde Europa. När osmanerna gjorde sin väg genom Europa under 1500-talet spreds tryckta nyheter som skildrade osmanerna som grymma och skoningslösa, särskilt mot kvinnor och barn, och andra verk där osmanerna beskrevs som hundar och gudlösa barbarer. Den allra första boken som trycktes av Gutenbergs tryckeri i Tyskland var en “turkkalender” som manade till krig mot osmanerna. 

Under samma period spreds liknande bilder av muslimer i Sverige. På den första svenska världskartan som trycktes 1541 avbildades muslimer gömda bakom en bergskedja redo att anfalla Europa. Redan innan Sverige hade mött muslimer för första gången fanns alltså idén om att muslimer skulle ta över Europa, och att Sverige måste rusta sig för det. 

Judar och muslimer på Iberiska halvön som hade konverterat misstänktes snart för att behålla sina gamla seder. Därför tvångsutvisades de konverterade judarna 1492 och muslimerna, moriscos, år 1609. Detta pågick under den spanska inkvisitionen, som såg till att katolicism efterföljdes genom hela Spanien. 

Under 1600-talet hade England börjat etablera kolonier världen över och nu kom det ut många brittiska texter om islam och Muhammed där de beskrevs mycket negativt. I berättelserna var Muhammed en ful oäkting, både blodtörstig och oärlig med målet att erövra världen. I Sverige spreds bilder av muslimer som fiender till de kristna som Sverige måste försvara sig, fram till slutet av 1600-talet då fred slöts och en brytpunkt nåddes mellan osmanerna och Europa. Sverige kom senare också att sluta ett samarbetsavtal med osmanerna. Under 1700-talet började överklassen influeras av osmanerna i sin stil och matvanor. Vissa saker finns i svensk kultur än idag som kaffe och köttbullar. Men bilderna av osmanerna som grymma och avbildningarna av osmanerna som hundar kvarstod ändå. 

Från franska revolutionen i slutet av 1700-talet till första världskrigets början 1914 koloniserade Europa nästan hela den muslimska världen. Bilderna av muslimer som etablerats i Europa i tidigare sekel återanvändes och byggdes på, och blev en del av det koloniala berättandet om muslimer i världen. Nu började man också få en biologisk förståelse av ras, med en inneboende rashierarki där den vita rasen var på toppen. 

Vid det här laget hade Europa ett ganska stort militärteknologiskt övertag jämfört med muslimska områden, vilket man förklarade kom från att den vita rasen och civilisationen var överlägsen de andra. En kolonial berättelse var att det var den vita rasens ansvar och börda att erövra världen så att man kunde sprida upplysning och välstånd. Man såg även Västeuropa som världens centrum, vilket speglas i vårt språk än idag – t ex i namnet “Mellanöstern”. 

Det är i denna koloniala miljö som de europeiska universiteten etablerade studieområden som exempelvis religionshistoria, orientalism och antropologi, vilket förde kunskap till européer om muslimer och deras liv som vilade på koloniala idéer, utan att faktiskt vara i dialog med muslimer. Det skedde en omskrivning av historien där de olika intellektuella och kulturella centrum som tidigare legat i den muslimska världen raderades ur berättandet. Den muslimska världen blev nu en slags negativ motpol till det civiliserade, utvecklade och rationella väst.

SAMTIDA UTTRYCK

Antimuslimsk rasism tar sig uttryck i vårt samhälle på många sätt, ofta kopplat till en rad negativa föreställningar och bildliga uttryck (troper) som sprids genom samhället om muslimer. Några förekommande föreställningar är att muslimer utgör ett säkerhetshot och att muslimer kommer att ta över (genom invandring och genom att föda många barn och bli majoritet) både i antal och rent ideologiskt. Det finns också föreställningar som att muslimer ljuger och har en dold agenda, att islam är bakåtsträvande, förtryckande och intolerant mot kvinnor, HBTQ-personer och icke-muslimer, och att muslimska kvinnor behöver räddas. Folk kan bära på de här föreställningarna medvetet eller omedvetet. 

Islam ses som ett säkerhetshot
Det är mycket förekommande att negativa kopplingar görs till islam i media. I en rapport från Diskrimineringsombudsmannen från 2015 hade över hälften av utvalda artiklar om islam/muslimer temat “säkerhet/terrorism/militära insatser”. I en rapport av NyansMuslim fann man att det 2018 publicerades 7 artiklar och inslag om dagen i svensk press där man sammankopplade islam med terrorism. Av dem publicerades minst 1 artikel om dagen i en dagstidning, vilket speglar förekomsten i traditionell media. I rapporten lyfts också att artiklarna om terrorism ofta bildsätts tillsammans med en bild på en person i slöja, eller annat som karaktäriserar islam. De här bilderna är ju egentligen irrelevanta för artiklarna om terrorism, och de förmedlar att muslimska attribut som hijaben (slöjan) är kopplat till våldsideologier. Förutom via nyheterna stöttas också den mediala bilden av muslimer som farliga via tv-spel och filmer. 

 

Spridningen av negativa bilder av islam har precis som tidigare i Europas historia ett politiskt syfte. Genom att skapa en medial bild av muslimer som ett hot har krigförande länder i väst kunnat skapa ett samhälleligt stöd för invasion i muslimska länder som inte allierar sig med väst.

Den s.k. propagandamodellen publicerades 1988 och har genom vetenskapliga metoder visat hur propaganda förmedlas genom västerländsk massmedia. En av aspekterna som tas upp är rollen av rädsla, ofta riktat mot hotet av en “galen diktator”. På tiden som propagandamodellen kom ut var fienden mot väst Sovjetunion, men sedan attacken mot World Trade Center 2001 har en av författarna, Noam Chomsky, lyft att media har skiftat fokus till att uppvigla till rädsla för “islamistiska terrorister”. 

 

Extremist-stämpeln
Individer som blir lästa som muslimer och kritiserar makthavare eller samhället i stort får ofta en stämpling som extremister, att de skulle vara antidemokratiska. Denna process kallas extremisering. Det begränsar allvarligt muslimers möjlighet att bekämpa antimuslimsk rasism och vara delaktiga i arbetet för att förändra samhället. Aktörer på alla nivåer i samhället kan bidra till extremisering, inklusive myndigheter och politiker på hela politiska spektrat. Exempel på det är att extremisera neutrala, muslimska praktiker och företeelser, samt att misstänkliggöra personer och grupper som blir lästa som muslimer eller som på olika sätt anses vara associerade med islam för att de till exempel hävdar att samhället är islamofobiskt. Grupper som värnar om muslimers rättigheter i Sverige kan sammankopplas med terroristnätverk och beskrivas som infiltratörer. 

Ofta drabbas debattörer och andra offentliga personer. År 2018 ställdes ett evenemang med tema slöjförbud och islamofobi in i Göteborgs stad där två muslimska människorättsaktivister skulle ha deltagit. Efteråt skrev en kommunpolitiker i Göteborg på sin blogg att evenemanget ställts in på grund av att människorättsaktivisterna tidigare ska ha försvarat terrorister, något det inte fanns grund för eller kunnat bevisats när det har efterfrågats. Aktivisterna ifråga är respekterade kämpar för mänskliga rättigheter, däribland för muslimer. Men de är också muslimska kvinnor med slöja, vilket gör att de misstänkliggörs om de uttalar sig om islamofobi på grund av extremisering. 

Muslimer och islam som hot mot svenskheten
En antimuslimsk idé som sprids i samhället är att muslimer och islam utgör ett hot mot svenskheten. Svenskhet kan tyckas svårdefinierat, vilket också kan göra det här uttrycket för rasism svårt att få syn på.

Två begrepp i fokus här är sekularitet och folkhemmet. Sekularitet beskriver att något är frikopplat från religion och religiösa grupper. Exempelvis kan en stat sägas vara sekulär, då anses inte religiösa grupper ha inflytande i staten. Offentliga rum kan också vara sekulära, vilket i praktiken kan betyda att religiösa symboler förbjuds i rummet. Individer kan vara sekulära, och då följer de inte någon religion och tror inte på Gud. I Sverige är sekularitet i sin tur sammankopplat med idéer om rationalitet och civilisering, två mycket höga värden i det svenska samhället. På det här sättet kan närvaron av muslimskhet (även om personerna inte praktiserar islam i vardagen) ses som ett farligt hot mot svenskheten, rationalitet och civilisering. Antimuslimsk rasism kan då bli förtäckt, och se ut att handla om att skydda svensk civilisation och svenska värderingar.

Antimuslimsk rasism kan också bli förtäckt av nostalgi för det s.k. “folkhemmet”. Folkhemmet är en metafor för det svenska välfärdssamhället och de sociala reformer som skapade ett mer jämlikt samhälle under 1900-talet i Sverige. Under flera decennier har välfärdssamhället blivit svagare på grund av olika politiska beslut, vilket har utnyttjats i antimuslimsk retorik. Man har utnyttjat den gamla föreställningen om muslimer som “invaderar” Europa och Sverige, och plundrar välfärden för att kunna skylla den försämrade välfärden på särskilt muslimska invandrare. Det här kan ta sig uttryck när politiker pratar om att det är ekonomiskt förnuftigt att begränsa invandring till Sverige, exempelvis. 

Ett tydligt exempel på att islam och svenskhet inte anses gå ihop är att även muslimer som är födda i Sverige anses vara utländska. Genomgående förknippas islam och muslimer som något från utlandet, trots att de allra flesta muslimer i Sverige är födda i Sverige. 

Massmord och attacker 
Attentaten mot ungdomslägret på Utöya 2011 och mot moskén i Nya Zeeland 2019, där 51 personer mördades, är två exempel på attentat som delvis eller helt haft antimuslimska motiv. Gemensamt för de våldsdåd som begås med antimuslismska eller rasistiska motiv är att gärningspersonen konsumerat stora mängder islamofobiska medier och annan rasistisk propaganda. Gemensamt har de också att de vill förändra samhället till att bli mer invandrarfientligt, och påverka politiken med våld.

I Sverige har bl.a. två skolattacker utförts av personer som haft rasistiska motiv. I dessa fall skrivs det sällan om de politiska motiven bakom attacken och snarare om gärningspersonens mentala ohälsa, tragiska familjebakgrund och erfarenheter av ensamhet och isolering. Det motsatta gäller ofta personer med muslimsk bakgrund som utför våldsdåd, där aspekter som kultur och religion får stå som förklaring för deras handlingar.

Definitionen av terrorism är att olagligen använda våld för att skrämma eller tvinga en regering eller civilbefolkningen för att främja politiska eller sociala mål. Trots att de antimuslimska attentaten faller inom den definitionen har ingen i Sverige som mördat andra med rasistiska motiv dömts enligt terrorlagstiftningen. Begreppet “terrorist” har i folkmun istället blivit en omskrivning för våldsamma muslimer, vilket bidrar till ett osäkert rättssystem där rasistiska brott inte ses för vad det verkligen är, attacker mot Sveriges demokrati.

Muslimer är särskilt utsatta för hat och hot
Muslimer är en särskilt utsatt grupp när det kommer till hatbrott (vilket bl.a. inkluderar hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och andra brott som motiverats av att kränka en person eller grupp på grund av deras identitet). I en rapport av Brottsförebyggande rådet (2021) fann man att hot och ofredanden var mest förekommande bland anmälningar, följt av hets mot folkgrupp, ärekränkning, våldsbrott och klotter. Slöjryckningar är ett specifikt hatbrott muslimer utsätts för, och slöjbärare är särskilt utsatta gällande hatbrott överlag. Enligt rapporten är det vanligt förekommande att ha upplevt olaga diskriminering som muslim, men det är mycket ovanligt att det polisanmäls. Detsamma gäller fördomsfullt beteende och mikroaggressioner (d.v.s. fördomsfulla kommentarer, fientliga blickar, ignoranta frågor, etc.). Vanliga uttryck för kränkningar är svordomar tillsammans med ordet ”muslim”, att omnämna muslimer som “råttor” och “parasiter” eller annat avhumaniserande tal, att tala konspiratoriskt om muslimer, med mera.

Muslimers utsatthet är också kopplat till mediarapporteringen. Ett “vi och dom”-perspektiv (där “vi” utgör människor som anses vara svenska och bärare av svensk kultur) dominerar rapporteringen om muslimer och skapar ett utanförskap i samhället. Även icke-muslimer som t.ex. har figurerat i media och uppfattas ha samröre med muslimer kan bli föremål för antimuslimska hatbrott. 

Bland de som blir anmälda för antimuslimska hatbrott är långt ifrån alla “extremister”, men det är vanligt att personer anmälda för hatbrott mot muslimer har gett uttryck för högerextrema sympatier. 

Konsekvenserna av antimuslimskt hat är stora. Utsatta personer kan må mycket dåligt och på lång sikt sjukskrivas, utveckla depression, börja undvika specifika platser, dölja sin muslimskhet med mera. Hatet kan leda till att folk hamnar i utanförskap, vilket är ett enormt samhällsproblem av flera skäl, inte minst för att muslimer inte blir representerade i offentligheten. 

Attacker mot ställen där muslimer rör sig
Byggnader som moskéer, flyktingläger och bostadsområden där många muslimer förmodas bo och röra sig riskerar att bli föremål för antimuslimska attacker. Moskéer blir utsatta för antimuslimskt klotter och skadegörelse och i länder där muslimer är minoritet har moskéer blivit utsatta för våldsamma attentat. De senaste åren har även koranbränningar ägt rum i områden med hög andel muslimsk befolkning för att försöka provocera fram en reaktion som kan bevisa stereotypen om att muslimer är våldsamma. 

Mellan 2014 och 2017 anmäldes 23 attacker på moskéer och muslimska föreningslokaler, inklusive ett fall av grov mordbrand. Det är troligt att det finns ett stort mörkertal kring sådant som klotter och annan skadegörelse. 2016 rapporterades över 90 fall av bränder på flyktingboenden, runt hälften eller mer av dem misstänks ha anlagts av någon utifrån, troligtvis många av dem i protest mot flyktingars närvaro.  

“Vi-och-dem”-tänk i läroböcker 
Religion- och historieböckerna i skolan reproducerar ofta ett “vi-och-dem”-tänk där Sverige med resten av västvärlden är det bättre “vi”-et. Kristendomen kopplas till västvärlden som är civiliserat och demokratiskt och islam kopplas till ociviliserade och odemokratiska muslimska länder. I vissa läroböcker beskrivs hur kontakten mellan islam/muslimska länder och Väst var positiv för de muslimska länderna som fick komma i kontakt med västerländska seder. Fler perspektiv på muslimers historia i Europa ges inte och det kan ge ett mycket ensidigt narrativ. Europeiska och kristna erövringar och krig beskrivs som positiva vinster medan muslimska erövringar beskrivs som exploaterande och barbariska.

Det förekommer att grundandet av kalifatet på 700-talet exempelvis benämns som “Arabstormen”. Ett exempel på vi-och-dem-tänk i läroböcker kan läsas i det här citatet ur en historiebok: ”Det märkligaste som har hänt i Sverige på religionens område under 1900-talet är den stora ökningen av antalet muslimer.” 

Antimuslimska troper 

Troper är viktiga eller ofta återkommande bildliga uttryck som förändrar ordens vanliga mening och framställer dem som något annat. Troper finns ofta som väldigt gamla stereotyper eller myter i en kultur eller ett samhälle. Antimuslimska troper är stereotypa föreställningar, fördomar och klichéer som används för att återkommande framställa muslimer som en problematisk grupp. Dessa finns inte bara på antimuslimska bloggar online utan också i nyheter och underhållningsmedier. De kan också manifesteras i politiskt tal och kan fungera som antaganden bakom politik. 

Många av dessa troper har också använts som stereotyper och påståenden om andra minoritetsgrupper genom västerländsk historia, som judar eller katoliker. Dessa berättelser kommuniceras ibland tydligt, men oftare manifesteras de subtilt. De förmedlas inte bara genom text och tal utan också genom bildbild, musik och ord.

Här är antimuslimska troper att hålla utkik efter: 

1. Muslimer är extremister och ett säkerhetshot

  • muslimer är terrorister

  • islam är inneboende våldsamt

  • muslimer är ett sexuellt hot

  • muslimska migranter är verktyg för judars världsherravälde

2. Muslimer är förtryckande och intoleranta

  • mot kvinnor

  • mot homosexuella

  • mot icke-muslimer

  • mot judar

  • muslimska kvinnor är förtryckta (och behöver räddas)

3. Muslimer är på väg att ta över

  • muslimer skaffar medvetet många barn för att bli majoritet

  • muslimsk invandring är på väg att göra vita till minoritet

  • muslimer vill underkuva andra kulturer, religioner och folkslag

4. Islam är politik, inte religion

  • islam är en politisk ideologi

  • islam är en totalitär regim

  • muslimers mål är att införa sharialagar

     

    5. Muslimer ljuger för icke-muslimer

    • muslimer har en dold agenda

    • när muslimer är progressiva, demokratiska, vänliga och toleranta låtsas de

    • i väst använder muslimer icke-våldsam, smygande jihad

    6. Islam är en monolit

    • alla muslimer är likadana

    • muslimer är unikt styrda av sin religion

    • alla muslimer är araber

    • alla araber är muslimer

    7. Islam är bakåtsträvande och främmande

    • islam är medeltida

    • islam strider mot västerländsk modernitet

    • islam är inkompatibelt med icke-muslimska värderingar

    • islam är och underlägset andra trosuppfattningar eller samhällen

    • islam måste reformeras av väst

    Övning

    Checka din inre islamofob

    Alla människor påverkas av sin miljö. Som du läst i den här delen av kapitlet ligger antimuslimska strukturer inbäddat i den västerländska kulturen. Det innebär att vi alla är bärare av antimuslimska föreställningar även fast vi kanske själva inte är medvetna om det.  

    I den här övningen får du öva på att blicka inåt och checka vilka antimuslimska föreställningar som du bär på.

    Börja så här: Fundera i två minuter över vilka antimuslimska uttryck och föreställningar du själv bär på, vilka som finns i de grupper som du tillhör eller befinner dig i och vilka som florerar i samhället du är uppvuxen i. Ta hjälp av kapitlets exempel på samtida uttryck. Dela med er av era reflektioner i smågrupper. 

     

    1. Checka dig själv. Känner du igen något i det här kapitlet i dig själv?
    2. Checka din grupp. – Känner du igen något i det här kapitlet i din närhet eller i grupper du tillhör? Kan till exempel vara jargong.
    3. Checka den antimuslimska världen. Känner du igen något i det här kapitlet i din omvärld?
    4. Utifrån era diskussioner i gruppen, vad tar ni med er? Hur kan ni agera eller tänka annorlunda?

    STRUKTURELL ANTIMUSLIMSK RASISM

    Motverkande av muslimsk organisering
    På grund av en idé att ett farligt parallellsamhälle är på framväxt misstänkliggörs ofta muslimsk organisering. Muslimska organisationer granskas hårdare än många andra organisationer, vilket i sin tur leder till att det muslimska civilsamhället begränsas avsevärt. Banker har exempelvis nekat muslimska organisationer tillgång till banktjänster baserat på utsagor som inte kan bevisas.

    Organisationer har också fått statlig finansiering indraget eller nekat baserat på att de inte skulle fylla kriterierna för att vara en organisation som står för demokratiska värderingar. Tillämpningen av detta framstår godtycklig, regler uppstår retroaktivt och olika standarder verkar användas för muslimska jämfört med kristna och sekulära organisationer. Det är också svårt för muslimska organisationer att bestrida diskriminerande beslut kring finansiering eftersom icke-statliga organisationer generellt har ett resursmässigt underläge jämfört med bidragsorganen.  

    En organisation som drabbats av ojämlikt myndighetsutövande är Sveriges Unga Muslimer (SUM), en förening som funnits sedan 1991 och som numer är upplöst. Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) har upprepat avslagit SUM:s ansökan om bidrag, vilket MUCF hävdar är på grund av SUM inte uppfyller demokratikravet. Förvaltningsrätten har flera gånger underkänt MUCF:s bedömning. Myndigheters diskriminering av SUM påverkar SUM och all muslimsk organisering negativt. Inte nog med att de inte får bidrag på samma villkor som andra föreningar blir det också något som allvarligt sänker SUM:s anseende.

    Antimuslimsk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden
    Det finns tydliga tecken på antimuslimsk diskriminering på både arbets- och bostadsmarknaden. Enligt en DO-rapport från 2013 har arbetssökande muslimer 30 procent mindre sannolikhet att bli erbjudna jobb än kristna arbetssökande. Detta kan påverkas av fördomar som rekryteraren hyser – som den själv inte känner till. Sådana fördomar kan t.ex. vara att muslimer inte jobbar lika produktivt som andra, en föreställning som utvecklats under lång tid för att begränsa muslimer från att beträda arbetsmarknaden.

    Muslimer uppfattas ofta som ett hot mot det västerländska samhället. Ett sätt att hålla utanför “hotet” är då att förhindra muslimers integration och därigenom sänka muslimers makt att påverka samhället. Föreställningen att muslimer är dåliga på att jobba håller muslimer utanför arbetsmarknaden, vilket minskar deras makt i samhället.  

    Även om muslimer får ett jobb sker inte sällan en lönediskriminering vid anställningstillfället. I en studie blev arbetssökande muslimer erbjudna 17 % lägre lön än kristna arbetssökande för samma arbete. 

    På bostadsmarknaden tyder mycket på att det är betydligt svårare att få en bostad om en person använder ett namn som låter “muslimskt” när den kontaktar hyresvärdar. I en studie skickade “Maria” och “Mohammed” mail till 500 hyresvärdar. “Maria” fick svar från över hälften av hyresvärdarna medan “Mohammed” fick svar från ungefär en femtedel. 

    Antimuslimsk diskriminering i lagen 
    Genom stora delar av Europa ser vi en ökning av rasistiska partiers inflytande i politiken, och jämte det stramare asylregler. Ofta rättfärdigas lagarna av idén att närvaro av de Andra (främst personer från Afrika, Asien och Latinamerika) förändrar den inhemska kulturen på ett negativt sätt. Det här är ofta ett mer accepterat sätt att formulera strängare asylregler, än att vara mer explicit i sin rasism och prata om att personer med ett visst utseende inte hör hemma i landet. Paradoxalt nog kan länder t.o.m. öka lagstiftning mot rasistisk diskriminering samtidigt som invandringen begränsas mer och mer. 

    Under 2021 gav en EU-domstol rätt till företag att kräva att deras anställda inte bär hijab för att visa religiös neutralitet. I Frankrike och Tyskland har lagar i linje med det skapats. I Frankrike har lagar lagts fram om att föräldrar inte ska få följa sina barn på skolutflykter iklädda hijab, att barn under 18 inte får bära hijab och att heltäckande badkläder förbjuds på stränder. Idén om neutralitet i offentliga ytor kan tyckas krocka med franska (västerländska) värderingar och ideal om religionsfrihet eftersom religionsfriheten slår fast allas lika rätt att uttrycka sin religion. Däremot kan neutralitetsprincipen i det här fallet förstås utifrån sin koloniala historia. I mitten av 1900-talet pågick ett krig för frigörelse från de franska kolonisatörerna i Algeriet. Att avbeslöja muslimska kvinnor blev ett sätt som Frankrike försökte kontrollera algererna. 

    Efter flera attentat i USA och Europa har terrorlagstiftningen i Europa stärkts på sätt som kränker mänskliga rättigheter hos särskilt muslimer. Exempelvis har det i vissa europeiska länder gjorts undantag från vanliga lagprocesser för att skynda på ny terrorlagstiftning, vilket bidragit till att statsmakter utökar sin makt. Man har också stiftat lagar som bedöms försumma mänskliga rättigheter, som att minska bevisbörda och grunder för frihetsberövande (i vissa fall krävs ingen bevisning för att gripa “misstänkta”). Eftersom det är attentat i Väst som muslimer utfört som man vill komma åt är också en övervägande del av de som drabbas av hårdare terrorlagar muslimer. 

    Man har breddat definitioner av terrorism och kriminaliserat deltagande i demonstrationer och andra uttryck som är kritiska mot staten, även om de inte har kallat på våld. Ett annat exempel på begränsningar för muslimer eller personer med s.k. “muslimskt utseende” är att det har skett att personer inte har fått flyga på basis av att de “ser ut” att vara terrorister. 

    Reflektionsfråga

    • Muslimer kan i mindre mån än tidigare organisera sig genom föreningar, förbund och andra former av organisering. Lagar och förordningar som begränsar muslimers rätt att leva på samma villkor som andra medborgare skapas samtidigt. Vad har dessa former av antimuslimsk diskriminering gemensamt? Vilka antimuslimska föreställningar går igen i dessa båda uttryck? 

    • Kan du komma på fler uttryck för strukturell antimuslimsk rasism? 

    Att vara kvinna/HBTQ/svart och muslim

    Avbeslöjning
    Genom hela 1800-talet väckte hijaben fascination för européer som reste genom Västasien. Fotografier från den tiden avbildade kvinnorna på ett erotiskt sätt, med slöjan halvt avklädd, eller med kroppen naken. På 1950-talet hade slöjan en central roll i det algeriska frihetskriget mot den franska kolonisatören. Den anti-koloniala författaren Frantz Fanon beskrev att fransmännen såg att en erövring av den algeriska kvinnan skulle kunna rucka det algeriska samhället, och att erövringen främst kunde ske genom att avbeslöja henne. Det skulle vara ett bevis på att europeiska normer segrade, vilket var ett vanligt förekommande sätt som kolonisatörer erhöll makt i sina kolonier, en slags psykisk kontroll över rashierarkin.

    År 1958 spreds nyheter om att fruar till franska militärmän hade hållit i avbeslöjnings-ceremonier i Algeriet där de algeriska kvinnorna fick visa att de nu var på fransmännens sida. Det kom senare fram att det här var falsk propaganda: många av kvinnorna som deltog hade aldrig burit hijab, eller hade tvingats av armén att delta. Många algeriska kvinnor svarade med att sätta på sig slöja för att visa motstånd. Slöjan blev också en form av motstånd i Egypten på 70-talet när högutbildade kvinnor gick tillbaka till att klä sig i slöja för att visa att de var emot västerländska värderingar kring överkonsumtion och materialism. 

    Idag har vi en modern form av avbeslöjningslagar – så kallade neutralitetslagar som förbjuder religiösa symboler på olika allmänna platser. Dessa lagar bestraffar oproprotionerligt mycket hijabbärare och kan därför ses som avbeslöjning i modern tappning. Precis som tidigare i historien kan slöjan bli en synlig markör för självbestämmande och motstånd till västerländska normer. Det är kanske därför moderna avbeslöjningslagar vinner stöd i länder som Frankrike och Tyskland, idag när antimuslimska strömningar får ökat politiskt inflytande. 

    Översättning av högra bilden: ”Är ni inte vackra? Avbeslöja er!”

    HBTQ-person och muslim 
    Att vara muslim och HBTQ-person i Europa kan leda till omfattande marginalisering. I ett reportage med queer-tidningen ”Them” fick några personer med dessa identiteter beskriva sina upplevelser, och vad de önskar från HBTQ-community:t och samhället i stort. Reportaget visade att de som rör sig i HBTQ-community:t som muslimer kan möta mycket fördomar och oförståelse som försvårar dejting och vänskaper.

    Precis som i samhället i stort kan islamofobiska värderingar existera även inom HBTQ-community:t. Det kan bli särskilt svårt för praktiserande muslimer som är HBTQ-personer och som bär hijab. Vissa uttrycker en press att ”välja” – att vara antingen HBTQ-person eller muslim. En del muslimska HBTQ-personer upplever att för dem personligen finns ingen motsättning mellan deras identiteter och de finner styrka i sin tro. Det som är svårt är de sociala och kulturella delarna: att utsättas för ett utanförskap av att inte “passa in” någonstans. 

    Svart och muslim 
    Svarta muslimer får möta fördomar baserat både på deras svarthet och på deras muslimskhet, vilket kan göra den här gruppen särskilt utsatt i samhället.  Fördomar om att man är lat och dum kan leda till uteslutning på arbetsmarknaden, och fördomar om att man är farlig kan leda till en ökad kriminalisering.

    Som nämnt i avsnittet om diskriminering på arbetsmarknaden hänger de här fördomarna ihop med att man som både svart och som muslim på olika sätt beskrivs som ett hot mot samhället. Det finns gamla föreställningar om att muslimer kommer till Europa för att plundra och kolonisera, och det finns koloniala föreställningar om afrikaner som grupp att de är mindre utvecklade, till skillnad från vita som enligt koloniala idéer är upphöjda och avancerade. Det här är eftersom afrikaner, likt muslimer, blivit en negativ motpol till vita, där svarthet är sammankopplat med exempelvis lathet medan vithet är kopplat med produktivitet. Latheten beskrivs som inneboende egenskaper, som svarta måste kämpa väldigt hårt emot.

    Enligt koloniala föreställningar ses svarta som närmast olärbara. Det här har flera funktioner. Dels befäster det svartas låga ställning som självklar. Det rättfärdigar det också vitas makt i världen. För personer som är både svarta och muslimer ser man att de här föreställningarna sammanblandas. Det finns många överlappningar i vilka förtryckande föreställningar som finns om muslimer som grupp och om svarta som grupp, men för personer som blir lästa som båda ökar utanförskapet. 

    Reflektionsfrågor

    • Kom på exempel på hur avbeslöjning tar plats i vår samtid. I vilka rum och sammanhang har ni hört talas om att muslimska kvinnor tvingas/ombedes ta av sig sin slöja?

    • Vilka föreställningar om muslimer kan hindra HBTQ-muslimer att leva öppet som både muslim och HBTQ-person i dagens Sverige?

    • Hur samverkar den antisvarta och den antimuslimska historien för att skapa hinder för svarta muslimer?

    BEKÄMPA ANTIMUSLIMSK RASISM

    För att bekämpa antimuslimsk rasism behöver vi först se vilket syfte den har haft i vårt samhälle: att skapa och bevara ett ojämlikt maktförhållande där vita och kristna Europa får övertaget. För att verkligen bekämpa antimuslimsk rasism behöver vi därför bekämpa den här ojämlika maktordningen och jobba mot att skapa en värld där alla folkgrupper kan möta sina behov på jämlika villkor. Men tills den världen är verklighet kan du underlätta för muslimer i deras vardag, bekämpa rasistiska fördomar och sätten som de får verkan i muslimers liv. 

    Ta med dig de här tipsen när du arbetar för att motverka antimuslimsk rasism: 

    • I videon till höger lyfter Tuba vikten av att stötta muslimer i att kunna följa sin tro i vardagen. Se till att din skola, arbetsplats och andra miljöer du rör dig i är anpassade för muslimer att praktisera. Finns det rum som går att be i? Går det att anpassa arbetstider under fastemånaden så att det blir lättare att fasta? 
    • Gör motstånd mot lagförslag som inskränker muslimers liv. Särskilt utformningen av lagar som de s.k. neutralitetslagarna, asyllagar och antiterrorlagar kan ha särskilt negativ effekt för muslimer. 
    • Stötta muslimers organisering. Det finns påtryckningar som begränsar muslimers möjligheter till att finansiera verksamheter och möjligheter att samlas utan risk för hot. Använd resurserna du har för att öka muslimers möjligheter till att organisera sig. 
    • Medverka till att förmedla positiva bilder av muslimer i media. Var kritisk till antimuslimska vinklingar i media och lyft muslimska röster och positiva skildringar av muslimer. 
    • Utmana antimuslimska uttalanden. Lär dig om hur antimuslimska uttalanden kan ta sig uttryck och utmana dina egna och andras antimuslimska tankesätt och sätt att uttrycka sig. 
    • Till sist – reflektera över fler sätt som du kan motverka antimuslimsk rasism! 

    Övning

    Läs igenom listan på egen hand. Fundera över vilka av förslagen du tycker är relevanta för din förening. Diskutera sedan i smågrupper. 

    • Välj ut 3 förslag som i tycker är relevanta för er förening 
    • Diskutera hur ni rent konkret skulle kunna implementera förslagen i er förening. 
    • Fundera även kring om ni har fler förslag på vad er förening kan göra för att bekämpa antimuslimsk rasism. 

    Efter gruppdiskussionen delar ni med er av era tankar i helgrupp. 

    Antirasistisk detektiv

    Nu är det dags för dig att sätta på dig detektivhatten och plocka fram förstoringsglaset! Du ska ge dig ut i din organisation och syna antimuslimskt språkbruk, antimuslimska hinder och antimuslimsk jargong. Det du upptäcker ska du redovisa på sista träffen.  

    Gör så här:

    1. Lyssna aktivt  

    2. Håll uppsikt 

    3. Sök i dokument (till exempel policypapper, nyhetsbrev eller liknande) 

    4. Anteckna ner alla fynd du hittar och föreslå förändringar och aktioner för att riva ner era rasistiska hinder i din organisation eller grupp.  

          Gå till nästa del som är fördjupning →

          Författare

          Lina Muktar Mohageb

          KÄLLOR

          Vad är antimuslimsk rasism? 

          Gardell, Mattias. (2011). Islamofobi. Stockholm: Leopard. 

          Socialstyrelsen. (2005). Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Fritzes. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/bortom-vi-och-dom-teoretiska-reflektioner-om_GTB341 

           

          Historia 

          Gardell, Mattias. (2011). Islamofobi. Stockholm: Leopard. 

          Muslimitet. (2019). Historical narratives and decoloniality with Ramón Grosfougel [podcast]. Nyans:Muslim. 

           

          Samtida uttryck 

          Bridge Initiative Team. “Factsheet: Common anti-muslim tropes”. Washington DC: Georgetown university. 

          Brottsförebyggande Rådet. (2021). Islamofobiska hatbrott. Norstedts Juridik. Hämtad från: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2021-03-31-islamofobiska-hatbrott.html 

          Diskrimineringsombudsmannen. (2015). Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering – rapport från medieanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter. Centrum för forskning om religion och samhälle. Hämtad från: https://www.do.se/kunskap-stod-och-vagledning/publikationer-om-diskriminering/2015/representationer-stereotyper-och-nyhetsvardering 

          Feldman, Matthew; Stocker, Paul. Anti-Muslim Hatred: A resource for teachers. Teesside University. https://generation.global/assets/resources/teachers_anti-muslimhatred.pdf 

          Gardell, Mattias. (2011). Islamofobi. Stockholm: Leopard. 

          Herman, Edward S. och Chomsky, Noam. (1988). Manufacturing Consent: the Political Economy of the Mass Media. Pantheon Books. 

          Islamofobi – definition och uttryck – levandehistoria.se. Hämtad 19 april 2022, från: https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/rasism/lar-dig-mer-om-rasism/rasism-mot-olika-grupper/islamofobi/definitioner-och. 

          Moskéer och muslimska föreningslokaler är under hot – nyansmuslim.se. (2017). Hämtad 19 april 2022, från: https://www.nyansmuslim.se/2017/09/29/moskeer-och-muslimska-foreningslokaler-ar-under-hot/ 

          Muslimer i Media 2018 – nyansmuslim.se. (2019). Hämtad 19 april 2022, från: https://www.nyansmuslim.se/wp-content/uploads/2019/02/muslimer_media_2018pdf.pdf. 

           

          Strukturellt förtryck 

          Alla måste lära sig av den felaktiga bedömningen av SUM – lsu.se. (2019). Hämtad 19 april 2022, från: https://lsu.se/nyhet/alla-maste-lara-sig-av-den-felaktiga-bedomningen-av-sum/. 

          Amnesty International. (2017). Dangerously disproportionate: the ever-expanding national security state in Europe. Amnesty International Ltd. Hämtad från: https://www.amnesty.org/en/documents/eur01/5342/2017/en/  

          Diskrimineringsombudsmannen. (2013). Forskning om utsatthet hos förmodade muslimer och islamofobi i Sverige. Oxford Research. Hämtad från: https://www.do.se/kunskap-stod-och-vagledning/publikationer-om-diskriminering/2014/forskning-om-diskriminering-av-muslimer-i-sverige 

          Socialstyrelsen. (2005). Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Fritzes. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/bortom-vi-och-dom-teoretiska-reflektioner-om_GTB341 

          Möjliga hål i rättskyddet mot diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung – ibnrushd.se. (2022). Hämtad 19 april 2022, från: https://www.ibnrushd.se/mojliga-hal-i-rattskyddet-mot-diskriminering-pa-grund-av-ras-eller-etniskt-ursprung/ 

          Muslimer i Media 2018 – nyansmuslim.se. (2019). Hämtad 19 april 2022, från: https://www.nyansmuslim.se/wp-content/uploads/2019/02/muslimer_media_2018pdf.pdf. 

           

          Att vara kvinna/HBTQ/svart och muslim 

          Den beslöjade kvinnan; historiska och nutida avbeslöjningskampanjer – bildersmakt.se. Hämtad 19 april 2022, från: https://bildersmakt.se/den-beslojade-kvinnan-historiska-och-nutida-avbeslojningskampanjer/ 

          Fanon, Frantz. (1959). A Dying Colonialism. Grove Press/Atlantic Monthly Press. Utgivningsår: 1994. 

          Queer muslim women reflect on navigating their faith and sexuality – them.us. Hämtad 19 april 2022, från: https://www.them.us/story/queer-muslim-women/amp 

          Bild 1-3: https://bildersmakt.se/den-beslojade-kvinnan-historiska-och-nutida-avbeslojningskampanjer/