OM VIT ICKE VIT

Ungdomsrörelsen ska vara en arena där alla barn och unga kan engagera sig fritt utan hinder av olika former av rasism.  I det här studiematerialet får du fördjupa dig i hur olika former av rasismer ser ut. Du får också verktyg med dig som du kan använda för att riva ner rasistiska hinder i din organisation. 

Det här studiematerialet vänder sig i första hand till barn- och ungdomsorganisationer men kan användas av alla. Det är uppbyggt för att fungera som en studiecirkel vilket innebär att det fungerar bäst när det görs i grupp. 

Varje kapitel fokuserar på en form av rasism: antisvart rasism, antimuslimsk rasism, antisemitism, antisamisk rasism och antiziganism. Det finns dock fler former av rasismer som vi inte berör i detta material.

Vi som står bakom materialet är LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

Vid läsning och användning av metodmaterialet uppmanar vi till att hämta inspiration från den frigörande pedagogiken, formulerad av Paolo Freire. Den frigörande pedagogiken handlar om att människan ska få möjlighet att forma sin egen uppfattning om världen och om sig själv. Det betyder att all form av lärande ska utgå från personens egna erfarenheter och tankar. I den frigörande pedagogiken är samtal centralt. Paulo Freire menade att frigörelse sker i samtal med andra, där vi får utmanas av varandra och forma den egna världsbilden. Det kan inte göras när vi är ensamma. Samtidigt är den frigörande pedagogiken en djup inåtvänd process där vi utforskar våra egna tankar, upplevelser och erfarenheter i grupp. Vi ”gräver där vi står” samtidigt som vi har möjlighet till kritisk dialog där vi utmanar varandra. 

Den frigörande pedagogiken har mycket gemensamt med folkbildningen. Folkbildningen bygger på delaktighet och respekt för olika erfarenheter och perspektiv. Det betyder att alla känner att de har utrymme att uttrycka sig och ta plats. Erfarenheter är en grund för kunskap och alla kan lära av varandra. Folkbildningen är således ett verktyg för människor att påverka sin vardag och samtid. Den innebär att man söker kunskap tillsammans på egna villkor och på olika sätt, och att kunskapen är föränderlig och utvecklande över tid. 

Metodmaterialet är utformat för att kunna användas i form av en studiecirkel. Grunden för en studiecirkels existens är människans rätt till lärande – på egna villkor. I studiecirkelns mittpunkt finns lärandet, ämnet vi studerar och gemenskapen. En studiecirkel kan inte bestå av en person, utan utgörs alltid av minst tre personer som tillsammans söker kunskap. Alla deltagare i studiecirkeln har lika mycket att bidra med till cirkeln, oavsett om det är fakta, erfarenhet eller intresse. Det innebär också att studiecirkeln ska gå framåt i den takt som passar alla deltagare. 

Cirkeln representerar inkludering, öppenhet och utrymme. Det ska studiecirkeln alltid ska vara, oavsett om vi sitter runt ett bord, är på ett studiebesök eller på en stads-vandring. Studiecirkeln ska alltid vara på deltagarnas villkor, cirkelledaren har ingen överordnad status och cirkeln ska vara fri och frivillig. 

I en studiecirkel är det viktigt att ha högt i tak. I cirkeln får man ”provtänka” och lära sig tillsammans utan att bli dömd. Det är i samtalet med andra som det kunskap uppstår. Alla människor bär med sig kunskaper i form av upplevelser och erfarenheter. När vi får dela våra erfarenheter med andra uppstår ny kunskap, och då växer vi som människor.