INNAN
FÖRSTA
TRÄFFEN

En frigörande pedagogik

Frigörande pedagogik är ett begrepp som går tillbaka till Paulo Freire. Paulo Freire var teoretiker och pedagog, verksam under andra hälften av 1900 talet i Brasilien. Freire är mest känd för sitt verk ”Pedagogik för förtryckta” och för sin problematisering, eller kritik, av skolsystemet. Han menade att det traditionella skolsystemet kunde förklaras som en ”bankundervisning”, där en lärare fyller på elevers ”bankkonto” med kunskap. Det gör att den som tar emot kunskapen är passiv i sitt lärande istället för aktiv. En person är därmed inte med och formar sitt lärande och sina egna uppfattningar om världen och sig själv. Lärandet, som är centralt i all pedagogik, ska enligt Freire vara frigörande för människor. Den frigörande pedagogiken ska därför handla om att en människa formar sin egen uppfattning om världen och om sig själv. Det betyder också att all form av lärande ska utgå ifrån en människas egna erfarenheter och tankar. Då blir en människa fri att forma sig själv och sin världsbild.

Den frigörande pedagogiken innebär att…
• vi vänder våra blickar mot oss själva
• vi utforskar och sätter ord på oss själva och vår situation i världen så att vi kan…
• sätta ljus på maktrelationer som begränsar oss för att…
• omskapa oss själva och vår värld där den inte definieras av maktrelationer

KRAFTEN I SAMTAL

I den frigörande pedagogiken är samtal centralt. Paulo Freire menade att frigörelse sker i samtal med andra, där vi får utmanas av varandra och forma den egna världsbilden. Det kan inte göras när vi är ensamma. Samtidigt är den frigörande pedagogiken en djup inåtvänd process där vi utforskar våra egna tankar, upplevelser och erfarenheter i grupp. Vi ”gräver där vi står” samtidigt som vi har möjlighet till kritisk dialog där vi utmanar varandra.

Den frigörande pedagogiken har mycket gemensamt med folkbildningen. Folkbildningen bygger på delaktighet och respekt för olika erfarenheter och perspektiv. Det betyder att alla känner att de har utrymme att uttrycka sig och ta plats. Att erfarenheter är en grund för kunskap och att alla kan lära av varandra.

I en studiecirkel är det viktigt att det är högt i tak. Att man får ”provtänka” och lära sig tillsammans utan att fort bli dömd. Det är i samtalet med andra som det kunskap uppstår. Alla människor bär med sig kunskaper i form av upplevelser och erfarenheter. När vi får dela våra erfarenheter med andra uppstår ny kunskap, och då växer vi som människor.

Grundläggande riktlinjer
för när ni samtalar i grupp…
• Tala om dig själv och det som är dig närmast
• Lyssna noga och öppet till andras perspektiv och ge dem utrymme
• Var närvarande
• Var ärlig
• Undvik generaliseringar
• Respektera varandras olikheter och likheter

Vad är en studiecirkel?

Studiecirkeln är den vanligaste formen av folkbildning. Det är en mindre grupp människor som träffas för att lära sig något. Studiecirkeln är alltid deltagarstyrd och frivillig. Det betyder att det är deltagarna som tillsammans bestämmer över upplägg.

 

Tips! Börja alltid studiecirkeln med en runda där alla får möjlighet att säga vad de tänker om en fråga. Det kan till exempel vara ”hur mår du idag?” eller ”det här förväntar jag mig av den här studiecirkeln”.

Hur mår
du idag?

Skapa tryggare rum

I ett tryggt rum kan deltagare utforska och sätta ord på sig själva, sina känslor, tankar, upplevelser och erfarenheter av det postkoloniala tillståndet, rasism och annat.

Det finns inga rum som är helt trygga för alla, men det finns mer eller mindre trygga rum. Att skapa ett tryggare rum är en medveten process, något man ständigt behöver jobba med. För att samtal mellan människor ska bli så bra som möjligt är det viktigt att skapa förutsättningar för tryggare rum.

Ett tryggt rum innebär…
…att alla deltagare känner att de har möjlighet att uttrycka sig
…att rummet är fritt från fördomar och maktspel
…att alla är bekväma nog att vara sig själva
…att det är högt i tak, alla kan säga till när något inte känns okej

Tryggare rum – övning

Det kan vara bra att börja en studiecirkel med en övning om att skapa ett tryggare rum.

1. Dela upp gruppen i mindre grupper (ca 3–5 personer).

2. Låt grupperna diskutera följande frågor:

• Vad behöver jag för att känna mig tryggare när jag diskuterar och reflekterar tillsammans med andra?

• Hur kan mina önskemål formuleras till förslag för en gemensam överenskommelse?

3. Gör en runda där varje grupp får dela med sig av sina behov och förslag.

4. Skriv ner de förslag som alla kan enas om. Detta blir gruppens gemensamma överenskommelse för ett tryggare rum.

UTVÄRDERING

I slutet av studiecirkeln är det viktigt att utvärdera. En utvärdering kan göras i gruppsamtal, enskilt skriftligt, eller genom en kombination av båda. Här är förslag på frågor att ta upp vid utvärderingen:

 

Har du lärt dig något nytt?

Har du lärt dig något nytt om dig själv?

Vilka känslor har du känt under studiecirkeln?

Finns det något du tänkt på under studiecirkeln som du tidigare aldrig tänkt på?

Saknade du något?

Detta har varit bra med studiecirkeln…

Detta har varit mindre bra med studiecirkeln…

 

Fyll gärna i detta korta formulär innan du sätter igång med träffarna.

Nu kan du gå vidare till att göra själva träffarna.

Dom hittar du i menyn till höger