Del
tre

Strukturell rasism och vithet

Den strukturella rasismen, hur den tar sig uttryck och sätter fokus på vithet, makt, intersektionalitet och rasifiering.

För att förstå strukturell rasism måste vi analysera makt och hur makt fördelas

Slår man upp synonymer till makt kommer ord som: ledning, kraft, styrka, auktoritet och inflytande. Och slår man upp motsatsord till makt kommer ord som: maktlöshet, oförmåga och kraftlöshet. Nationalencyklopedin skriver att ”makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen”.

Men makt är mer än att kunna bestämma över en annan människa. Makt kan vara att betraktas som normal, att ha pengar, att inte vara rädd när man går hem på kvällen eller känna att andra människor lyssnar på en. Men makt är inte orörligt, det kan se olika ut beroende på vilken situation, grupp, plats eller tid som man befinner sig i.

Makt handlar om hur mycket du kan påverka ditt eget liv, samhället, eller världen. Makt handlar också om den grundläggande makten över sig själv, det vill säga makten att uttrycka vad man känner, tänker och makten att vara den man vill vara eller göra det man vill göra.

Om du känner att du har all makt som nämns ovan, innebär det att du är en av de människor som har mest makt i samhället och världen. Men oftast kan man känna igen sig i några stycken. På samhällsnivå är det lätt att se hur makt hänger ihop med normer. De som passar bäst in i normer är också de man lättast hittar i maktpositioner.

Makt fördelas alltså inte jämnt, utan snarare ojämnt mellan olika grupper och för att förstå hur makt fördelas är det viktigt att ha ett intersektionellt perspektiv.

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia, beskriver intersektionalitet som ett ”samhällsvetenskapligt begrepp som syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för maktrelationer baserade på̊ ras, kön och klass” (NE, 2016).

Idén om intersektionalitet kan följas tillbaka till den antirasistiska feministiska kampen i USA, black feminism, som handlade om att vita och svarta kvinnors erfarenheter ser olika ut på grund av rasism och att fokus för den feministiska kampen inte bara kan utgå ifrån vita medelklasskvinnors erfarenheter. Kampen måste ta hänsyn till olika erfarenheter av förtryck.

Intersektionalitet har sedan dess kommit att spridas inom olika forskningsområden och politisk opinionsbildning där diskriminering ofta står i centrum. Fokus ligger på att lyfta de olika diskrimineringsgrunderna som påverkar maktordningar i olika rum: kön, sexualitet, etnicitet, funktionshinder och ålder.

”Kvinnor är således aldrig ”bara” kvinnor eftersom könsrelationer – lika lite som klass, etnicitet eller sexualitet – inte är tillräckliga för att förklara hur ojämlikhet uppstår och på̊ vilket sätt makt utövas” (NE, 2016).

Så vad är då strukturell rasism? Antirasistiska akademin förklarar strukturell rasism så här:

”strukturell rasism uppstår när samhällsstrukturer, t.ex. rättssystemet, utbildningssystemet etc., och det politiska systemet exkluderar etniska minoriteter och/eller immigrantgrupper från att delta i samhällslivet på samma villkor som övriga medborgare” (Groglopo, 2015). Strukturell rasism innebär alltså att rasismen sker på en högre nivå, inte på individnivå och påverkar olika grupper i stor utsträckning.

Vithet, makt och rasifiering

Vithetsnormen är centralt för att förstå vad som är ”måttstocken” för vad som placeras in i ”vi” och de resterande som placeras in i ”de andra”. Judith Kiros (2014) förklarar vithetsnormen så här:

”Vithet är en social konstruktion som placerar personer som räknas som vita på toppen av en makthierarki med grund i ”ras”. Eftersom vitheten är skapad betyder vit inte alltid ”vit hudfärg” – vilka som räknas som vita har varierat med tid och rum. Alltså – vithet är uppbundet med makt, inte nödvändigtvis med hudfärg. Ljushyade romer, östeuropéer, m flera, kan alltså också utsättas för systemisk rasism i Sverige idag. /…/ När man säger ”människa” menar man ”en vit människa”. När man säger ”en kropp” menar man ”en vit kropp”. Det är vithetsnormen – att den vita kroppen är osynlig, men överallt. Det är kroppen som inte behöver förklaras” (Judith Kiros)

Vithetsnormen som verktyg gör det tydligt att se vilka som platsar in i ”vi” och vilka som platsar in i ”de andra” eller ”dem”. Kiros (2014) skriver att den vita kroppen är överallt, men ändå osynlig, detta innebär att ”vitheten” är överrepresenterad i relation till den faktiska verkligheten, det vill säga att även om ”vitheten” är normen, är det få som identifierar sig med denna. Vitheten som ideal, både utseendemässigt, tankemässigt och beteendemässigt innebär att vitheten står högst upp i hierarkin av vad som är eftersträvansvärt i hur människor ska vara.

Rasifiering är en process där människor tolkar varandra utifrån konstruerade raser. Det innebär alltså att människor kan rasifieras som vita, svarta, bruna och så vidare.

Tolkningen baseras på stereotyper och fördomar som människor har om olika grupper. Det görs både omedvetet och medvetet. Rasifiering ställs ofta i relation till vithetsnormen. De som rasifieras som vita är ofta personer som faller inom ramen för vithetsnormen, vilket innebär att de som rasifieras som icke-vita försätts utanför normen och därmed missgynnas i många avseenden.

Två exempel på olika former av rasism

För att förstå rasism är det viktigt att se till olika former av rasism och hur de tar sig uttryck. Nedan finns utdrag ur Antirasistisk Ordbok, framtagen av Antirasistiska Akademin (2015). Här finns två exempel, men fler former av rasism finns (som till exempel antiziganism och antisemitism). Läs mer i den antirasistiska ordboken.

Afrofobi
Termen afrofobi syftar på en fientlighet mot människor som har sitt ursprung i subsahariska Afrika inklusive de som tillhör den afrikanska diasporan. Denna fientlighet kan ta sig uttryck i alltifrån verbala kränkningar och rumsliga utestängningar till hot och fysiska angrepp liksom i en mer eller mindre systematisk rasdiskriminering inom utbildningssektorn och på̊ arbets- och bostadsmarknaden (s. 13).
/…/
Afrofobin är direkt relaterad till den transatlantiska slavhandeln och det systematiska bortrövandet och förslavandet av afrikaner som pågick i närmare ett halvt årtusende inräknat även den transsahariska slavhandeln i den muslimska världen och i Mellanöstern liksom till den europeiska kolonisationen av den afrikanska kontinenten. I båda fallen deltog även Sverige aktivt både som stat och genom svenska entreprenörer och enskilda aktörer. Tillsammans med det vetenskapliga rastänkandets framväxt har denna historia resulterat i en en både juridiskt, politiskt och ekonomiskt präglad rasdiskriminering och rassegregation riktad mot svarta slavättlingar i framför allt Nord- och Sydamerika (s. 14).
Islamofobi
Termen islamofobi anspelar på en rädsla för religionen islam och denna religions anhängare, muslimer. Begreppet islamofobi inbegriper inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en anti-islamisk reaktion riktad mot muslimer (s. 131).
/…/
Islamofobi kommer oftast till uttryck i media. Den är uttalad i delar av kvällspressen och i kommersiella TV-kanaler och mer subtilt uttryckt i morgontidningar och nationella TV-kanaler. Massmedias framställning av ”islam” och ”muslimer” leder oftast till negativa föreställningar som på olika nivåer återspeglas i mötet mellan muslimer och icke-muslimer. Den anti-islamiska propagandan har flera dimensioner, där myten att islam representerar ett hot mot västvärlden är framstående (s. 133).

Samtalsfrågor att ta upp i gruppen.

Kom ihåg de grundläggande riktlinjerna!

   Varför finns rasism?


   
Läs citatet i pratbubblan nedan. Har du märkt av strukturell rasism? I din egen vardag? I din väns vardag? Har du själv upplevt att din ”pollett” ramlade ner?


   
Vad tror du är skillnaden mellan strukturell rasism och vardagsrasism? Påverkar den ena den andra? Hur då? Varför?


   
Varför tror du att en del har svårt att se sina vithetsprivilegier?


   
På vilket sätt blir människor det rasifierade? Hur går det till? Kan du ge exempel på rasifiering?

När tänkte du senast på…?

Övning om rasism

 Låt gruppen sitta i en ring. Ställ denna fråga högt: när tänkte du senast på din hudfärg?


 
Låt gruppen sitta tyst en stund och fundera. Låt dem sedan berätta vad de tänkt på. Var gärna specifika.


 
När ni lyssnat på gruppens tankar är det dags att diskutera. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan.

Diskussionsfrågor

1. Vilka är det som har tänkt på sin hudfärg?

2. Hade de svarat annorlunda om de tillhört en annan grupp?

3. Vilka normer styr huruvida vi tänker på vår grupptillhörighet eller inte?

I dag hände något konstigt. Jag och en vän satt på biblioteket och skrev på vårt grupparbete. Läraren hade gett oss komplettering och vi jobbade med den. En annan kompis kom lite senare och höll oss sällskap.

Jag sa att jag tror att vi fick komplettering på grund av rasism, att vi inte kommer bli godkända oavsett hur bra vårt grupparbete är. Min gruppkompis höll med mig. Då frågar kompisen som kom senare:

”Oroar ni er verkligen för det?”

”Ja” svarar vi.

”Gud vad jobbigt att ni ska behöva göra det” säger han uppriktigt olyckligt.

Då var det som att han för första gången fick se strukturell rasism på nära håll. Typ att polletten ramlade ner. Han hade aldrig ens tänkt en sån tanke. Antagligen för att han aldrig skulle kunna bli utsatt för det…

Bra jobbat! Del tre är nu klar.